Sveriges politiker tycker att Aftonbladets ledarredaktion är landets bästa – och sämsta. Det framgår i Omnis enkätundersökning där över 500 politiker har fått recensera den svenska politikbevakningen. Men bäst ledarskribent tycker de att Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski är.

Av de 529 politiker som svarade på enkäten om de största tidningarnas ledarredaktioner tyckte 29,5 procent att Aftonbladet har Sveriges bästa ledarredaktion. Silvermedaljör blev Dagens Nyheters ledarredaktion (20,9) procent) och bronsplatsen gick till Svenska Dagbladet (20,7 procent).

Även på den motsatta listan – där politikerna svarade på frågan om Sveriges sämsta ledarredaktion – intog Aftonbladet förstaplatsen med 32,8 procent. Näst sämst tyckte politikerna att Expressens ledarredaktion är.

– Båda svaren borde glädja Aftonbladet. Tidningens ståndpunkt väderas högt, samtidigt som man är en nagel i ögat. En ledarsidas mål är väl rimligen att just utmana, säger Omnis politikredaktör Calle Sandstedt i en kommentar.

På listan över vilka ledarskribenter politikerna tycker är bäst såg det annorlunda ut. Där gick också åsikterna mer isär. På frågan “Vem är Sveriges bästa ledarskribent?” fick Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski flest röster med 13,8 procent. Tvåa på listan blev Göran Greider på Dala-Demokraten med 11,9 procent och trea Svenska Dagbladets politiske chefredaktör Tove Lifvendahl med 10.6%.

Så här svarade politikerna:

”Vilken är Sveriges bästa ledarredaktion?”

1. Aftonbladet (29.5%)
2. Dagens Nyheter (20.9%)
3. Svenska Dagbladet (20.7%)
4. Dagens Industri (6.3%)
5. Göteborgs-Posten (5.8%)
6. Expressen (3.7%)
7. Sydsvenskan (1.7%)

”Vilken är Sveriges sämsta ledarredaktion?”

1. Aftonbladet (32.8%)
2. Expressen (22.5%)
3. Göteborgs-Posten (12.9%)
4. Dagens Industri (9.8%)
5. Svenska Dagbladet (5.8%)
6. Dagens Nyheter (4%)
7. Sydsvenskan (3.3%)

Vem är Sveriges bästa ledarskribent?

1. Peter Wolodarski, Dagens Nyheter (13,8%)
2. Göran Greider, Dala-Demokraten (11,9%)
3. Tove Lifvendahl, Svenska Dagbladet (10,6%)
4. Karin Pettersson, Aftonbladet (7.7%), Katrine Marçal, Aftonbladet (7,7%)
5. Alice Teodorescu, Göteborgs-Posten 6.9%
6. Anders Lindberg, Aftonbladet 4,0 %
7. Per Gudmundson, Svenska Dagbladet 3.8%
8. Fredrik Virtanen, Aftonbladet 2.7%

De övriga ledarskribenterna som fanns med i enkäten, men som kom längre ner på listan var Ivar Arpi (Svenska Dagbladet), Heidi Avellan (Sydsvenskan), Susanna Birgersson, (Dagens Nyheter), Amanda Björkman (Dagens Nyheter), Henrik Bredberg, (Sydsvenskan), Håkan Boström (Dagens Nyheter), Anna Dahlberg (Expressen), Eric Erfors (Expressen), Eva Franchell (Aftonbladet), Erik Helmerson (Dagens Nyheter), Gunnar Jonsson (Dagens Nyheter), Hanne Kjöller, (Dagens Nyheter), Elsa Kugelberg (Dagens Nyheter), Tobias Lindberg, (Sydsvenskan), Maria Ludvigsson (Svenska Dagbladet), Sakine Madon (Expressen), Ann-Charlotte Marteus (Expressen), Paulina Neuding (Svenska Dagbladet), PM Nilsson (Dagens Industri), Per T. Ohlsson (Sydsvenskan), Ingvar Persson (Aftonbladet), Sanna Rayman (Svenska Dagbladet), Ingrid Runsten (Sydsvenskan), Carl Johan von Seth (Dagens Nyheter), Malin Siwe, (Expressen), Mats Skogkär (Sydsvenskan) och Daniel Swedin (Aftonbladet).

Så gjorde vi undersökningen:

Enkäten skickades per mail till cirka 4 000 svenska politiker. 529 svarade. Mottagarna är ett urval av folkvalda i kommuner, landsting och riksdag samt anställda på partikanslierna, ungdomsförbund och regeringskansliet.

/Markus

Läs mer på bloggen:

Politiker: SR är bäst på politik – Expressen sämst

Sveriges Radio har Sveriges bästa politikbevakning, anser Sveriges politiker. Sämst bevakningen har Expressen. Det framgår av Omnis undersökning där över 500 svenska politiker har recenserat den svenska politikbevakningen.

De 529 politikerna som svarade på Omnis enkät har fått ange vilken nyhetsredaktion de tycker har bäst respektive sämst politikbevakning. De har dessutom angett hur hög/låg de uppfattar trovärdigheten för de olika medierna.

– Det är inte en självklarhet att en redaktion ser det som negativt att få ett lågt betyg i en sån här mätning. Det kan ju också vara ett tecken på att man ställer de obekväma frågorna, säger Calle Sandstedt, politik- och utvecklingsredaktör på Omni.

Så här svarade politikerna på frågan ”Vilken redaktion har den bästa politiska bevakningen?”

1. Sveriges Radio (30,2%)
2. Sveriges Television (18,5%)
3. Svenska Dagbladet (13.5%)
4. Dagens Nyheter (11,7%)
5. Aftonbladet (5,4%)
6. Dagens Industri (4,4%)
7. TV4 (2,0%)
8. Göteborgs-Posten (1,8%)
9. Expressen (1,8%)
10. Sydsvenskan (0,4%)

Så här svarade politikerna på frågan ”Vilken redaktion har den sämsta politiska bevakningen?”

1. Expressen (33,4%)
2. Aftonbladet (25,2%)
3. TV4 (8,6%)
4. Dagens Industri (6,7%)
5. Göteborgs-Posten (6.3%)
6. Sveriges Television (3,2%)
7. Dagens Nyheter (2,9%) Sveriges Radio (2,9%)
8. Svenska Dagbladet (2,1%) Sydsvenskan (2,1%)

I undersökningen fick politikerna även ange hur hög de uppfattar de olika mediernas trovärdighet. Frågan var ”Hur hög uppfattar du följande mediers trovärdighet?” och svarsalternativen var ”Låg”, ”Mellan” och ”Hög”.

Klart sämst trovärdighet ansåg politikerna att Expressen har. 61% angav trovärdigheten till ”Låg” och endast 2,2% som ”Hög”. Högst trovärdighet tyckte politikerna att Sveriges Radio har. 70,4% angav deras trovärdighet till hög och 7,6% som låg.

/Markus

Så gjorde vi undersökningen:

Enkäten skickades per mail till cirka 4 000 svenska politiker. 529 svarade. Mottagarna är ett urval av folkvalda i kommuner, landsting och riksdag samt anställda på partikanslierna, ungdomsförbund och regeringskansliet.

Enligt Sveriges politiker är landets bästa politiska kommentator och krönikör Tomas Ramberg på Sveriges Radio. Det framgår av Omnis undersökning av politikernas förtroende för svenska medier och deras politikbevakning. 529 politiker har svarat på enkäten.

Ramberg, som är verksam som inrikespolitisk kommentator på Sveriges Radio Ekot, får 20,3 procent. På andra plats kommer SVT:s Mats Knutson med 17,1 procent av rösterna, följt av kollegan Margit Silberstein på 11,1 procent. Enkäten har skickats till cirka 4 000 politiker och tjänstemän i riksdag, kommun och landsting. Av dem har 529 svarat.

– Vi i medierna brukar ju ofta recensera politikerna och deras insatser. Vi tyckte det var på sin plats att vända på frågan för att ta redan på politikernas syn på den politiska bevakningen, säger Calle Sandstedt, politik- och utvecklingsredaktör på Omni.

Så här svarade politikerna på frågan ”Vem är Sveriges bästa politiska kommentator/krönikör?”

1. Tomas Ramberg, Sveriges Radio (20.3 %)
2. Mats Knutson, Sveriges Television (16.1 %)
3. Margit Silberstein, Sveriges Television (11.1 %)
4. K-G Bergström, Expressen (9.6 %)
5. Fredrik Furtenbach, Sveriges Radio (7.1 %)
6. Marcus Oscarsson, TV4 (7.1 %)
7. Lena Mellin, Aftonbladet (6.9 %)
8. Göran Eriksson, Svenska Dagbladet (3.8 %)
9. Ulf Kristoffersson, TV4 (2.3 %)
10. Ewa Stenberg, Dagens Nyheter (2.3 %)

Så gjorde vi undersökningen:

Enkäten skickades per mail till cirka 4 000 svenska politiker. 529 svarade. Mottagarna är ett urval av folkvalda i kommuner, landsting och riksdag samt anställda på partikanslierna, ungdomsförbund och regeringskansliet.

/Markus

I går lanserades nya svd.se som har fått fina recensioner. Nya svd.se är inte byggd på vanligt vis, utan rent tekniskt på "Omni-plattformen". Medieplattformen – som vi utvecklat samtidigt som Omni – är ett bygge utöver det vanliga och är nu på väg att bli hela Schibsteds medieplattform.

En annan rolig nyhet är att vi har kommit överens med Svenska Dagbladet om att Omni ska leverera nyheter till dem. Omni agerar i det här fallet nyhetsbyrå och säljer innehåll till SvD. Läsarna på svd.se kommer att hitta en del Omni-artiklar på ungefär samma sätt som man redan gör det från TT och andra.

Till en början är det ett test, men vi hoppas förstås att det innebär en ännu bättre nyhetsupplevelse för SvD:s läsare. Omni har sedan tidigare en liknande överenskommelse med Aftonbladet som publicerar lokala nyheter från Omni.

/Markus

Vi har många gånger berättat historien om hur Omni startade. Om hur idén till Omni växte fram när vi åt väldigt många frukostar med nyhetsläsare. Otaliga nyhetsläsare intervjuades och deras nyhetsdygn kartlades – minut för minut. Vilken är den första appen du öppnar på morgonen? Facebook, Twitter, DN – varför då? Vad läser du på tunnelbanan eller på bussen? Varför då? Och så vidare.

Framför allt ägnade vi frukostarna åt att gå till botten med vad Sveriges nyhetsläsare upplever som de största problemen med dagens nyhetstjänster. Och utifrån de problemen har vi – hand-i-hand med läsarna – sedan utvecklat Omni-apparna.

Men det finns också en mer oberättad del av Omni-historien. Nämligen den om hur Omni också startade med en idé om att det finns nya och bättre sätt att arbeta med journalistik. Och för att lyckas med det måste vi bygga helt nya tekniska plattformar.

De flesta redaktioner satt då fast – och gör det än idag – i mycket illa anpassade publiceringssystem. Dåliga publiceringssystembåde hämmar (ibland omöjliggör) utvecklingen av nya produkter och innebär dessutom att snabbheten och effektiviteten drabbas hårt i nyhetsrapporteringen.

Det första vi gjorde på Omni var därför att börja skissa på hur framtidens medieplattform skulle kunna se ut. Ambitionen var att den skulle vara lika lätt och rolig att publicera nyheter med som det är att publicera ett inlägg på Facebook. Ja, den ska faktiskt i sig vara ett argument för varför de bästa redaktörerna ska vilja jobba på Omni.

De första vi anställde i Omni var inte redaktörer utan några av Stockholms bästa IT-utvecklare. Internt på Omni går medieplattformen fortfarande under namnet ”Plan3” eftersom vi i tidernas begynnelse var ett hemligt bolag som satt nere i Schibsted-husets källare, vilket är just Plan3 och därför fick bolaget heta så.

Därför är vi inte lite stolta när nu ytterligare en stark nyhetsprodukt i dagarna rullar ut på medieplattformen, nämligen Svenska Dagbladet (som precis som vi ägs av den norska mediekoncernen Schibsted). Bytet till vår medieplattform innebär att Svenska Dagbladet ställer om till helt nya sätt att arbeta på.

När vi började tänka på Omni första gången var vi bara två i teamet, nämligen jag själv och min medgrundare Ian Vännman. Jag var då redaktionschef och ansvarig för Aftonbladets nyhetsredaktion. Ian är ingenjör från KTH och hade lång bakgrund som affärs- och it-utvecklare på Aftonbladet. Han har bland annat varit inblandad i de flesta appar som Aftonbladet lanserat. Men inte minst är Ian en av Sveriges främsta omvärldsanalytiker när det kommer till digitala medier. Ian hade då lagt mycket tid på att studera de medieföretag som inspirerade oss vid starten av Omni, exempelvis Huffington Post och Buzzfeed. Förutom att de bolagen har det gemensamt att de gör fantastiska produkter så insåg vi också att de har en annan avgörande sak gemensamt: de har alla byggt fantastiska egna medieplattformar som radikalt förändrar hur de arbetar med journalistik. Trots att Huffington Post nu börjar bli gamla i gården och firar 10 år så är fortfarande deras egenbyggda CMS (content management system) bland det hemligaste de har. Vi var faktiskt just där i förra veckan och ställde förstås frågan: Får vi titta på cms:et nu? Nej, nej, nej – var fortfarande det mycket bestämda svaret.

Vi började utvecklingen av Omnis medieplattform från två olika håll. Dels skissade vi på medieplattformen rent konceptuellt och arkitekturellt ur ett IT-perspektiv. Dels började vi simulera olika sätt att arbeta på vid en nyhetsredaktion. Vi låtsades att vi redan hade medieplattformen och testade att jobba som om vi hade den. Det resulterade i en första liten Omni-produkt, nämligen ett mail med nyheter sammanställda från all världens medier som gick ut till teamet varje dag.

Vi hämtade också inspiration från helt andra branscher för att hitta hur vi skulle jobba på Omni. Jag minns när vi besökte en av Stocholms större banker. Vi satt bakom en av deras börsmäklare för att på nära håll studera arbetsprocessen vid tradingdesken som har så många likheter med just nyhetsredaktörens: utifrån en mängd data och information ska snabba och stora beslut fattas. På handlarens högra skärm såg vi hur han förhöll sig till enorma mängder data och information med påverkan på köpbesluten. På skärmen till vänster gjorde han sina många miljonaffärer. På sin laptop, ytterligare lite till vänster på bordet, kollade han mailen, Facebook etc. Efter besöket på banken var något av det första vi gjorde att köpa in bredare skrivbord med plats för två stora skärmar samt laptop.

På många redaktioner sitter en eller flera ”förstasidesredaktörer” och – lite elakt beskrivet – flyttar nyhetsrubriker upp och ner på nyhetssajtens förstasida och undersajter. Ska den här nyheten ligga överst? Och vad passar direkt därefter? Det där ville vi förstås bygga oss bort ifrån på Omni. Det måste finnas smartare arbetssätt i en digital värld. Därför sa vi redan från början att hela Omnis startsida borde kunna redaktöras av en algoritm, alltså en matematisk formel. Och precis så har det blivit. Omnis många oerhört rutinerade nyhetsredaktörer värderar idag alla nyheter som publiceras och ger dem olika nyhetsvärden. De värdena ligger i sin tur till grund för vår algoritm som är den formel som matematiskt avgör var på startsidan en specifik nyhet ska hamna. I Omnis fall har den algoritm-styrda nyhetsupplevelsen varit extra viktig eftersom läsarna kan ställa in sin egen nyhetsmix.

Förutom att sätta två olika nyhetsvärden på alla nyhetsartiklar klär våra nyhetsredaktörer alla nyheter med andra former av metadata genom så kallade taggar. På Omni drar vi det så långt att vi säger att det är lika viktigt att sätta rätt och bra taggar som att skriva en bra rubrik. Att vi gör det är för att du som läsare lätt ska kunna läsa mer och bland annat lägga upp bevakningar för de ämnen eller nyhetstorys som intresserar just dig. Den metodiken och arbetssättet införs nu på Svenska Dagbladet. Sedan i vintras har den andra Schibsted-ägda tidningen i Sverige – Aftonbladet – också valt att använda vår medieplattform för att arbeta med just taggar.

En helt avgörande del i utvecklingen av medieplattformen är och förblir det täta samarbetet mellan redaktion och IT. Efter tiden i den där källarlokalen flyttade hela Omni-teamet till ett rivningskontrakt på Kungsholmen. Inte minst rev vi alla mentala väggar som fanns mellan så olika professioner som journalister och utvecklare är. Vi umgicks dygnet runt och fick en gång för alla till samarbetet mellan IT och redaktion. Utan den djupa förståelsen för varandra hade vi aldrig lyckats bygga det som nu är början på hela Schibsteds medieplattform. På samma sätt är detta helt avgörande för utvecklingen av Omnis framtida produkter.

Idag säger vi därför välkomna över till medieplattformen, Svenska Dagbladet och stort lycka till mer era nya sajter som har byggts på plattformen. Extra stort grattis till våra fantastiska kollegor i plattformsteamet – ni vet vilka ni är! – till ytterligare ett stort steg i utvecklingen av värdens bästa medieplattform.

/Markus