Det var inte vi som kom på idén till Omni. Den kom från er, ni fantastiska läsare.
Under en omfattande serie djupintervjuer, långt innan Omni lanserades, delade ni med er av era önskemål för framtidens nyhetstjänst:
• Alla nyheter och perspektiv från världens alla medier, tillgängligt i en och samma moderna app med god nyhetsöverblick.
• Nyheterna kort, koncist och korrekt berättade, utan att ge avkall på kvalitet eller möjlighet till fördjupning.
Utifrån dessa önskemål tog vi de första stapplande stegen i utvecklingen av Omni, och resten är, som man brukar säga, historia.
Omni är idag, 10 år efter lanseringen, en av Sveriges största och mest uppskattade nyhetstjänster. I senaste undersökningen från Novus värderar svenska nyhetsläsare Omnis trovärdighet högre än både morgontidningar och SVT.
Med över 650,000 läsare varje vecka har ni alla bidragit till att skapa den rika väv som Omni är idag. Att ni väljer att besöka Omni åtskilliga gånger per dag motiverar oss att ständigt sikta ännu lite högre. Er entusiasm och feedback är vår kompass och det är genom att lyssna till er som vi ständigt utvecklar och förbättrar vår tjänst.
Från hela teamet på Omni, ett stort tack för att ni är en del av vår resa. Tack för våra första tio fantastiska år – ert förtroende är och förblir vår största och viktigaste bedrift.
Tankar, funderingar, synpunkter? Maila mig gärna på markus@omni.se.
Markus Gustafsson, chefredaktör och vd
PS. Missa inte att ta del av 10-årsfirandet i appen som nu pågår i flera dagar. Läs om senaste Novus-undersökningen som avslöjar hur stort Omni har blivit i olika målgrupper. Ta del av unika erbjudanden. Läs vad både kända och okända läsare har att säga om Omni. Och läs gärna min berättelse om första pitchen av Omni hos Schibsted-direktörerna i Norge - som gick helt åt skogen.
Nisse Pistol, Bosse Dynamit, Kalle Kanon och Tumba-Tarzan. Att grova brottslingar och ligaledare får smeknamn – eller öknamn – är långt ifrån någonting nytt. Det finns säkert folklivsforskare som kan förklara varför människan tenderar att ge de grövsta av alla brottslingar, ibland med människoliv på sina samveten, de snällaste av alla namn.
En del av förklaringen kanske ligger i att berättelsen om, och även nyhetsbevakningen av, kända brottslingar ibland balanserar på gränsen till att uppfattas som ren fiktion. Själv minns jag hur jag, som 22-årig nyhetsreporter på Aftonbladet, träffade Lars-Inge ”Svarten” Svartenbrandt, för en intervju som pågick i en hel dag. Svartenbrandt var nyfrälst och påstod sig ha träffat gud i duschen på fängelset i Norrköping. Han satt och reciterade bibeln för mig i timmar innan det bildmässiga vuxendopet blev av. Svartenbrandt, en av Sveriges mest ökända svenska brottslingar, promenerade ner till sjön utanför Kumla, iklädd vit kåpa, för att sen sänkas ner i vattnet av prästen. Nyhetsvärdet på den artikeln kan med rätta ifrågasättas, men någon slags filmisk underhållningssekvens blev det nog både för mig och läsarna i historien om ”Svartens” liv. Två år senare rånade Svartenbrandt ett postkontor igen.
För nyhetsmedierna finns det också praktiska förklaringar till att brottslingar får de smeknamn och öknamn som de ibland får. Inte sällan rör det sig ju om brottslingar som, åtminstone initialt, är anonyma i medierna och ibland även är oidentifierade av polisen. De skulle förstås bara kunna kallas ”gärningsmannen” eller ”33-åringen” om åldern är känd, men av begriplighetsskäl blir det enklare och effektivare med namn som Hagamannen, Lasermannen eller Arbogakvinnan. Även om dessa tre senare identifierats och namngetts i medierna som Niklas Lindgren, John Ausonius och Johanna Möller – så blir deras initiala namn helt omöjliga att tvätta bort.
Även kriminella nätverket Foxtrots ledare Rawa Majid, som nu omnämns under namnet ”Kurdiska Räven”, var till en början anonym i medierna. Han hade själv kallat sig för ”Foxkurdish” i de kriminellas favoritplattform Encrochat. Han blev snart ”Kurdiska Räven” i svenska medier, så även i Omni. Med smeknamnet kunde vi i medierna berätta vem det handlade om, utan att faktiskt skriva ut hans riktiga namn. Det blev samma sak med hans fiende i gängkriget, Mikael Tenezos som är ledare i Dalennätverket, som samtidigt började att omskrivas under namnet ”Greken”. I den pågående interna uppgörelsen inom Foxtrot-nätverket har vi nu senast också fått bekanta oss med smeknamnet "Jordgubben”, som alltså är vad Rawa Majids tidigare kumpan Ismail Abdo kallas i medierna.
Principiellt ogillar jag att vi använder smek- och öknamnen. De kan bidra till att fruktansvärda brott trivialiseras och vi riskerar även att gå de grova brottslingarnas ärenden. Därför har vi på Omni en tid diskuterat att sluta skriva ”Kurdiska Räven”, ”Greken” och ”Jordgubben”. Vi landade i att vi bör vara mycket sparsamma i användningen, även om vi inte inför totalförbud. Vi sa att det är att föredra att vi använder de riktiga namnen i rubriker och i löptext, även om vi någon gång ibland kan behöva skjuta in ett ”som även blivit känd under namnet ”Kurdiska Räven”, för att öka begripligheten för läsarna. Det är lite som när vi skriver om plattformen X, tidigare känd som Twitter.
Men så lyssnade jag nu i veckan på Berzan Kockaya, som är ordförande för Kurdiska riksförbundet. Han gav nu en ytterligare infallsvinkel på saken. Nämligen hur många kurder i Sverige känner obehag av hur just namnet ”Kurdiska räven” används i medierna. Lite på samma sätt som kineser fick lida av benämningen Kinaviruset, innan vi medier bytte linje. Jag ringde och pratade med Berzan tidigare idag, och han har onekligen en väldigt stark poäng. Han beskriver hur många kurder i Sverige lider av mediernas användning av namnet, han berättar hur kurdiska ungdomar känner sig utsatta på skolgårdarna. Så ska vi förstås inte ha det.
Vi på Omni har från och med idag bestämt att vara ytterst restriktiva med när vi benämner kriminella foxtrotnätverkets ledare Rawa Majid vid hans smeknamn. Det fanns goda anledningar att sluta använda namnet tidigare, men svenska kurders reaktion på namnet blev droppen. Det kan, för begriplighetens skull, finnas anledning att någon gång göra undantag och nämna namnet i en bisats eller så. Men i övrigt rensar vi bort smeknamnet. Vi går även in och justerar i våra senast publicerade artiklar.
Idag blev Omni Ekonomi, som redan ger Sveriges bästa rapportering av börs-, bolags- och marknadsnyheter, ännu ett snäpp bättre. Nu storsatsar vi nämligen på mer guidning och förklaring. Ett nytt dedikerat reporterteam finns på plats för att varje dag, vid sidan om nyhetsflödet i Omni Ekonomi, hjälpa läsarna att navigera i det svåra ekonomiska läget och fatta kloka investeringsbeslut. Och det är inte vilka som helst som rattar och gör denna satsning, utan det är fantastiska Sandra Johansson, Joakim Malmberg, Nina Bos, Adam Wahlfeldt och Anna Thulin. Så grymt stolt över er skapelse!
I dagarna kan du komma att se ett helt nytt annonsformat i Omni. Även om formatet är nytt i Omni, så är det inte nytt i sig – utan ett format som idag finns hos de flesta större svenska och internationella nyhetsmedier. Formatet kallas på annonsspråk ”takeover” och visas över hela skärmen ibland när du startar appen.
Detta format har länge varit mycket efterfrågat av våra annonsörer. Att vi nu, slutligen, inför annonsformatet beror på tre saker.
Den första anledningen, och den är nog den viktigaste, är att när vi började titta på detta format för ett stort antal år sedan så fanns stor ovana kring formatet, som då var ovanligt hos nyhetsmedier. Därför valde vi då bort det. Nu är formatet istället väl inövat hos läsare av nästan alla nyhetsmedier och annonstypen är nästan lika naturligt som reklamen innan man tittar på bio. Just liknelsen med bioreklamen passar formatet väldigt väl, då det är något man ser innan man tar del av upplevelsen.
En andra orsak till att vi har väntat med formatet är att vi ville ha möjlighet att styra bort annonstypen för de användare som absolut inte vill ha det. Genom möjligheten till ”annonsfritt”, för de som väljer den versionen av Omni Mer, så är detta idag möjligt.
En tredje och högaktuell orsak är förstås den allmänna konjunkturen och det svåra läget det innebär på annonsmarknaden. Alla mediebolag, även Omni, upplever stora utmaningar på annonsmarknaden och vikande annonsintäkter. Vi måste då göra allt vi kan för att försäkra oss om fortsatt finansiering av vår nyhetsförmedling. Omni och Omni Ekonomi har 45 medarbetare, varav 30 är journalister som står för nyhetsbevakningen dygnet runt, veckans alla dagar. Intäkter behöver vi alltså, oavsett om det är från annonsintäkter eller användarintäkter från Omni Mer och Omni Ekonomi.
Till alla annonsörer som läser detta kan vi berätta att våra första tester med vårt nya format har gett helt fantastiska resultat rent effektmässigt. Lägg där till att ni med formatet når Sveriges mest framåtlutade nyhetspublik, nämligen de fantastiska Omni-läsarna.
Att AI kommer att förändra världen som vi känner den, det börjar de sakkunniga vara väldigt överens om. Men ungefär där slutar vad expertisen egentligen är överens om. Medan vissa argumenterar för hur AI riskerar att leda till världens undergång, argumenterar andra för att AI-revolutionen sannolikt kan bidra till att rädda mänskligheten från klimatkris, sjukdomar och fattigdom.
Ungefär lika kluven är just nu mediebranschen i synen på AI.
Mediebranschen är hyfsat överens om att AI kommer att innebära en omvälvande förändring, minst lika stor som digitaliseringen. De flesta är också överens om att AI helt kommer att förändra hur vi konsumerar nyheter. Visst, det finns fortfarande de medieaktörer som stoppar huvudet i sanden och ”inte riktigt tror på AI”. Men så var det också när digitaliseringen revolutionerade nyhetsmedierna.
AI kommer att förändra precis allt i vår bransch. Som tur är mestadels till det bättre. För den granskande journalistiken innebär AI att granskningar som tidigare var omöjliga nu blir möjliga. För en liten grävredaktion, med låt säga fem journalister, så innebär AI att man nu får kapacitet som om man vore 1000 eller 10 000 journalister. För oss som är besatta av själva nyhetsförmedlingen och nyhetsupplevelsen, så kommer AI göra det möjligt att ge dig din personliga nyhetsassistent (eller snarare: en hel avdelning med kanske 1000 personliga assistenter), som idag bara är förunnat en president eller en global företagsledare att ha. De flesta nyhetsdestinationer, som vi känner dem, kommer att helt få ställa om när användarbeteendet radikalt förändras (inte bara kring nyheter) och förmodligen går från pull till push. Du kommer inte längre behöva uppsöka en massa sajter eller tjänster för att få den information och hjälp du söker – utan den kommer till dig, precis där och då du mest behöver den och på det sätt du föredrar.
Ungefär så här långt är också många (om än inte majoriteten) i vår bransch överens.
Det som den senaste tiden istället blivit en stor tvistefråga är om nyhetsmedier ska tillåta AI-bolagen att få läsa våra nyheter. Det har nämligen AI-bolagen gjort i ett antal år när bolag som OpenAI, för att utveckla språkmodeller som GPT-3 och GPT-4, har dammsugit en stor del av internet för att bygga själva logiken i de så kallade språkmodellerna. Nyhetstexterna utgör visserligen en försvinnande liten andel av innehållet de har läst. Men se det ungefär som att de har haft några triljoner anställda som tillsammans har läst hela internet i flera år. Sedan har de kunna bygga maskiner som ofta är bättre än människor på att producera text, på att producera bild, på att programmera – eller för den delen på att komponera musik.
Nu har medieföretag som New York Times, The Washington Post och Reuters bestämt sig för att stoppa AI-bolagens fortsatta läsning av deras nyheter. Även Aftonbladet gjorde det nu i veckan. Några av mediebolagen menar att det OpenAI gör är upphovsrättsintrång som måste kompenseras ekonomiskt, medan andra menar att språkmodellerna riskerar att urholka hela trovärdigheten i nyhetsmedierna.
Jag menar att flera mediebolag missuppfattar vad språkmodellerna är och hur de fungerar. Språkmodellerna i sig är inga kunskapsbaser, de i sig varken är eller blir nyhetsförmedlare. Och de sparar inte ner allt vårt innehåll i sina databaser, däremot läser de innehållet och lär sig mönster av det. Språkmodellerna kan däremot, med rätt instruktioner och information, användas för att producera och förädla nyheter. Men som nyhetsförmedlare på egen hand är de fulla av hallucinationer och felaktigheter, och inte alls tänkta att användas på det sättet.
Sen är det långt ifrån säkert att det vore upphovsrättsligt klandervärt att producera nyhetsinnehåll med hjälp av språkmodellerna heller. Techanalytikern Benedict Evans förklarar det elegant när han gör jämförelsen med att vi alla snart har funktioner i våra telefoner som låter oss spela en utvald sång, men med en annan artists röst. Kanske skulle Taylor Swift ha legala synpunkter på det, och kanske också med rätta. Men vad innebär det upphovsrättsligt om man istället kan be om att få låten uppspelad med en “Taylor Swift-liknande” röst? Och vem skulle kunna åberopa rätten till ett AI-genererat musikverk som skapats med prompten/instruktionen “skapa mig en poplåt inspirerad av de senaste 10 årens pop som om du vore en ny och modernare version av Taylor Swift”?
Evans tar oss också till konstens värld, och tar då exemplet med en målning. Det finns nog de som skulle ha upphovsrättsliga synpunkter på om man med Midjourney (ett verktyg för AI-genererade bilder) tar fram ett konstverk som om det vore målat av en viss konstnär, resonerar Evans. Men om det istället är en konstnär som målar en tavla i stilen av en annan, skulle det då också anklagas för att vara stöld eller plagiat? Högst sannolikt inte. Så varför skulle det då vara upphovsrättsintrång när datorn målar ungefär som konstnären, men inte när människan gör det?
Om vi kan vara säkra på att AI förändrar världen, så kan vi också vara säkra på att generativ AI förändrar synen på upphovsrätt.
På Omni vill vi inte aktivt stoppa några AI-bolag från att läsa våra nyheter, oavsett om de sätter datorer eller människor på att läsa oss. Vi tror tvärtom att både vi och mänskligheten har nytta av att språkmodellerna tränas på högkvalitativ journalistik, och inte lämnas åt att bygga sin intelligens utifrån mindre seriösa nyhetsförmedlare. Inte minst så använder vi redan OpenAI:s tjänster på olika sätt internt på Omni idag, även Midjourney i marknadsföringssammanhang. Om vi skulle säga nej till att låta språkmodellerna ens läsa vårt innehåll, då borde vi väl också – i konsekvensens namn – inte heller använda deras tjänster?
/Markus
PS. Eftersom frågan är komplex, och vi på Omni alltid gillar att ge flera perspektiv, så bad jag förstås Chat GPT att leverera lite moteld.
Jag: Agera nu som att du är en annan chefredaktör som inte håller med om min artikel och skriv de viktigaste argumenten emot.
Chat GPT: Självklart, här kommer en sammanfattning av några viktiga motargument en motsatt sida kan ha kring din artikel:
Upphovsrätt och ekonomi: Mediehus investerar stora summor i journalistik, granskning och produktion av nyheter. När AI-bolag, utan någon form av kompensation, använder dessa texter för att förbättra sina modeller, undermineras den ekonomiska grunden för oberoende journalistik.
Kontroll av informationsflödet: Språkmodeller, oavsett hur de beskrivs, blir snabbt en central del av informationsflödet på nätet. Om dessa modeller tränas på nyhetsinnehåll kan det ge AI-bolagen en otillbörlig makt över hur information presenteras och tolkas.
Trovärdighet och förvrängning: Även om modellerna inte sparar exakta texter, tar de med sig tonen, stilen och möjliga fördomar från de nyheter de tränas på. Det kan leda till att nyhetsmedia felaktigt citeras eller representeras, vilket underminerar deras trovärdighet.
Risk för "deepfakes" och desinformation: Med hjälp av avancerade språkmodeller finns risk att skapa falska nyheter eller felaktiga uppfattningar, särskilt om de har tränats på nyhetsmaterial.
Hotet om urholkning av yrkesrollen: Genom att AI blir bättre på att producera och emulera nyhetstexter kan det leda till att journalisters yrkesroll urholkas, med potentiella jobbförluster som följd.
Etiska överväganden: Om AI-modeller byggs på nyhetsinnehåll utan medgivande kan det leda till etiska dilemman kring ägande, representation och autonomi.
Förändrad konsumtionsmodell: Om AI kan generera nyheter eller nyhetsliknande innehåll baserat på vad den har "lärt sig", kan det förändra hur människor konsumerar och uppfattar nyheter, vilket i sin tur kan ha djupgående effekter på den demokratiska processen.
Chat GPT: Detta skulle kunna vara de centrala punkterna i en motståndsargumentation mot ditt tidigare inlägg. Självklart kan dessa punkter utvecklas vidare, men de ger en överblick över de huvudsakliga invändningarna en motsatt sida kan ha.
